Måndag: Kanske vara med en fotograf. Senare på dagen ska jag till stan och julhandla med systramí.

Tisdag: Kanske vara med en fotograf, in till stan och vara med Joakim eftersom vi ska firar ett år tillsammans ♥

Onsdag: Sovmorgon till lunch, sedan till svt och se på när dom spelar in Gokväll. Sen på kvällen ska jag troligtvis till joakim och sova där till torsdag

Torsdag: Till skolan för att ha vanliga lektioner.

Fredag: JULAVSLUTNING!!!

Ja vart ska man börja, kanske den äldsta. Okej.

Johanna föddes först av syskon skaran på fem. Hon är idag 22 år och lever sitt liv i skara där hon går folkhögskola. Hon bor tillsammans med sin pojkvän i en lägenhet och har det bra där. Hon har alltid varit filmintresserad alltså att göra film och det är det hon gör på skolan. Hon har även alltid haft ett stort intresse i att rita, och det syns verkligen på hennes teckningar för hon är verkligen duktig.

Näst på tur var Emma. Idag 20 år. Även hon bor i södra Sverige, eller ja söder och söder vet jag inte men i Härnösand bor hon iaf. Hon studerar där och bor tillsammans med sin pojkvän i en lägenhet.

Även fast jag, Sandra och Johanna liknar varandra mest på utseendet så får jag höra flest gånger att jag liknar Emma, som på sättet och att jag pratar som henne. Jag och Sandra får oftast höra att, Sandra liknar mest Johanna och jag Emma, och jag ser det som positivt eftersom Emma är som en förebild till mig.

Emil, enda pojken i syskon skaran.

Emil född 1991. Alltså nu är han 19 år fyllda. 
Emil är inte som oss alla andra, för han har Downs syndrom. Men han har inte bara det utan han föddes även utan matstrupe. Detta var en väldigt jobbig tid för familjen. Han var bara två dagar gammal då han fick sin första operation och många fler stod på listan. Den här första operationen som gjordes var till att han skulle få en slang till magsäcken så han skulle få mat. Denna slang hade han i 13-14 år. Han fick alltså sondnäring genom en knapp på magen. När han var två år opererade läkarna en bit av Emils tjocktarm som skulle sättas där matstrupen skulle sitta. Detta blev för trångt för Emil, vilket betyder i nuläget att han inte kan äta vanlig hård mat utan han har egen sondnäring som ger han de vitaminer han behöver. han kan även äta mjuk mat som kräm och potatismos som är hans favorit. 

Emil som får sin sondnäring.

Jag är glad att Emil är som han är. Vet ju inte hur det skulle varit annars. Visst all denna svåra tid på sjukhuset, etc har varit tufft men jag tror det har fört våran familj närmare.

Jag är stolt över att vara Emils syster. Jag är stolt över att kunna få så mycket kunskap som jag fått. Jag är stolt över att känna en av världens snällaste, mest underbara, ärligaste människorna på denna jord. Jag önskar alla kunde vara lite som Emil för då skulle inte denna hat och ilska i världen finnas. 

Emil bor nu i egen lägenhet här i vännäs. Där finns personal som hjälper han med det han behöver. Han går på Dragonskolan i stan och får åka taxi dit varje morgon. Han älskar sin lägenhet och vill väldigt gärna vara där hela tiden. När han är här hemma på besök nämner han alltid lägenheten för att det är dit han vill. Lite synd såhär att han inte vill vara hemma med oss när han väl är det, dock vill han ju väldigt mycket att vi ska följa med till hans lägenhet. Jag tycker det är kanon att Emil tycker så mycket om sin lägenhet. 

Jag har märkt att jag har jätte svårt med folk som skämtar om Downs syndrom. Att jag lätt kan bli förbannad. Jag vet att jag inte borde ta åt mig men jag gör det ändå. Kanske det är för att de med Downs syndrom är de finaste och ärligaste personerna på denna jord. Kanske för att de med Downs syndrom har inte gjort någon person illa med vilja så varför ska man så mot dom? 

Sist och minst i familjen är Sandra. Min andra halva som folk brukar säga. Min tvillingsyster. I nuläget är hon 17 år Hon bor med mig och mina föräldrar i en lägenhet i Vännäs. Det hon alltid har tyckt om så länge jag kan minnas är teater. Så därför är det kanon att hon går teaterprogrammet på Midgård. Vet inte riktigt vad jag kan säga mer om henne. ibland kan hon verkligen gå en på nerverna men oftast är hon riktigt snäll.

Märker att detta blev ett väldigt långt inlägg men det förstås vi är ju ganska många syskon så.

Den tionde december alltså på min namnsdag hade jag på mig:

linne, jeans och en mysig tjocktröja. och underkläder ska jag inte glömma.

Jag vet så här jätte intressant att veta eller hur(eller inte)^^

Vad det gäller religion så har jag ingen. Jag är döpt men det var mina föräldrar som gjorde det. Har inget emot det dock. Jag har inte heller konfirmerat mig, och det skulle väll jag egentligen kunnat gjort i så fall för min farfar skull men annars är det inget jag tror på.

Tycker inte om religion till den grad där man inte får tycka och tänka som man själv vill. Visst finns det fördelar med det men mer nackdelar känns det som. Visst jag dömer ingen och tycker att man ska få tro på vad man vill bara man inte drar in andra som inte vill med i det. 

Jag tror på lycka, lycka och kärlek. Att man älskar andra och sig själv. Att man respekterar vad andra tycker och tänker. Att man får låta andra ha sina åsikter men inte tänka så negativt och trycka ner andra för det.

Det var en torsdag i mars 2010. Jag kommer ihåg ögonblicket fortfarande. Jag åkte hem från skolan tidigare för att pappa hade ringt och sagt att han ville ha hem mig.

Jag kommer hem och pappa berättar, han berättar att min farfar dött då på morgonen. Jag kommer ihåg ögonblicket.

Jag faller ihop på golvet av tårar.

Jag har haft många bästa vänner genom åren som kommit och gott.

Man har glidit ifrån varandra etc.

Men två stycken som är väldigt bra vänner till mig är Amanda och Emma.

Emma har jag känt hela mitt liv. Vi gick samma dagis och gått i samma klass hela tiden förutom nu i gymnasiet. vi har som gått från och till varandra. Vi har delat många fina minnen ihop.

Som när vi var väldigt små och satt uppe i hennes rum och berättade spökhistorier till varandra. Huset var gammalt och vi blev så rädda av våra historier att vi var tvungna att ropa på hennes pappa att komma och hämta oss från övervåningen.

Amanda är en annan väldigt bra kompis, och hatar att vi inte träffas oftare.

Vi umgicks mycket i åttan då hon börja min skola fast ännu mer i nian. Då var vi fyra stycken som umgicks mycket. Jag, Amanda, Sandra och Rebecca. 
Amanda kan jag prata med allt och och ser verkligen framemot nu i helgen då vi kommer vara med varandra igen, och Rebecca kommer kanske och komma vilket jag hoppas eftersom det var bra längesen vi träffades.

Detta var bra längesen, och saknar den tiden fett mycket.

Nu ska jag ta och nämna min närmsta och bästa vän!

Hennes namn är Sandra. Hon är min tvilling och min bästa vän. Har aldrig lämnat min sida även fast vi bråkat ibland. Hon betyder allt även fast jag kanske inte visar det så bra.

Min dag har varit bra antar jag eller egentligen inte..har haft det bra på jobbet men varit galet trött och haft magkramp så det har varit svårt att jobba men lyckades få mycket gjort ändå. 

Borde plugga nu men är alldeles för trött kom väl hem för ca en timme sen.

Ska ta och värma en billys innan jag åker på unf-mötet. Skulle väl helst inte åka eftersom min mage inte vill men det är sista gången innan jul och dessutom har jag inte varit på så många möten så.

För mig är du kärlek!

Rostade mackor med ost till frukost. Fast det var mer vid lunch tid.

Till middag åt jag seafood. Det var pasta med sås och räkor, lax och musslor till, helt underbart gott.

Det är tredje december idag vilket betyder punkt tre på min lista. 

Jag vad finns det att berätta?

Mina föräldrar träffades då de var 20 och 18 år om jag inte har helt fel. Det var ett UNF-läger där pappa var ledare och mamma var en av lägerdeltagarna och de fattade snabbt tycke för varandra. De gifte sig och i november 1988 föddes deras första dotter Johanna. Två år senare, 1990 föddes deras andra dotter Emma. Strax därefter fick de sitt tredje barn, Denna gång en son, Emil. Men Emil var inte som de andra barnen, han föddes med Downs syndrom. Men det är en helt annan historia som kommer komma dag 11 då jag ska berätta om mina syskon.

1993 föds tvillingarna alltså jag och min syster. Mamma var alltså 24 år då alla barnen hade föds.

Vet inte riktigt hur gamla dom är här ^^

Pappa Palmar 44 år, fyller 45 i mars.

Mamma Jeanette, 41 år, fyller 42 imorgon.

De flesta säger väl att deras första kärlek var i första klass eller något sådant.

Visst jag var "ihop" med lite olika killar vid den tiden, men det var ju inte kärlek kan väll jag tycka.

Nä, min första kärlek heter Joakim Lundkvist. Han är min första och är det fortfarande.

Innan vi blev tillsammans så blev vi kompisar på skolan. Kommer ihåg han som den flummige typen som misstolka allt jag sa osv. 

Tror det var vid första december några pers från skolan som randomly bestämde sig för att komma med hem till lilla mig över helgen. Vi såg film och hade det allmänt mys.

Jag och Joakim satt bredvid varandra på soffan. Helt plötsligt tog han min hand och jag gjorde inget motstånd utan lät det vara så. Det handgreppet höll kvar hela kvällen.

Det gick en vecka och vi höll hand och kramades lite på skolan. Helgen efter myshelgen hemma hos mig, var det filmkväll på skolan. Vi klädde ut oss och hade det jätte skoj. Blev inte så mycket film från min eller Joakims sida för vi kunde inte sluta kolla på varandra helt enkelt. 

Det datumet anser vi då det var då vi blev tillsammans. Så den 14 december 2009 blev det vi två. Så snart blir det ett år tillsammans vilket man ser framemot. 

Du är min bästa vän och min kärlek.

Vet inte vad jag skulle göra utan dig och älskar dig över allt annat på denna jord.

Jag bor med min mamma, pappa och min tvillingsyster i en ort utanför Umeå, med oss bor våra två hundar Saga och Ruff med rasen bichon havanais och våran katt Charlie. Jag har två större systrar och en bror också som bor lite runtom i Sverige.


Jag går andra året på NTI gymnasiet i Umeå, där läser jag mediaprogrammet, med inriktning grafisk kommunikation. Det vi håller på med nu i skrivandes stund är praktik. I fem veckor ska vi vara på en arbetsplats och lära oss hur det är att jobba inom media. Detta är tredje veckan och vi slutar lagom till julavslutningen på skolan.

Det jag tycker om att göra på fritiden är att umgås med vänner och pojkvännen. Läsa och se film är stora intressen men mest  av allt tycker jag om att skriva. Jag är svag för gulliga barn och Dumle. Annars tycker jag om hemmamys med familjen.

Min kärlek heter Joakim. Han är min bästa vän och jag älskar han så otroligt mycket. Den 14 december 2009 blev det vi två och nu snart den 14 december 2010 firar vi ett år tillsammans. Är så tacksam att ha honom i mitt liv.

Jag är stort sätt en normal tonåring. Eller vad skriver jag? Jag är inte normal på något vis. Men det är väll egentligen ingen, vi alla är ju unika på vårat eget sätt.

Jag har iallafall valt att leva ett nyktert liv. Har inga som helst tankar att dricka, ser inte vitsen med det. Dock vet jag inte hur framtiden ser ut eftersom jag lever i nuet. Jag står för mina åsikter om alkohol. Jag är även med i en nykterist förening kallad UNF. Där jag får åka på läger och träffa massa underbara människor.

Har som inga riktiga planer för framtiden men har iaf tänkt att åka utomlands och jobba som au pair efter gymnasiet.

Som liten ville jag bli författare och hund-dagisfröken, den drömmen lever väll lite kvar ändå, skulle som kunna tänka mig skriva någon bok någon gång men hund-dagisfröken har jag inga planer längre att bli.

Det var en presentation av mig då. Hope you like it.

Ifall ni vill veta mer så är det bara att fråga.

Det är då jag:

Jag och min mor.

Bild tagen för längesen. Ca två och ett halvt årsedan tror jag. 

Blondiiie

Ja en gång i tiden hade man tuppkam.
Detta var väll för ett och ett halv årsedan ungefär. 

Precis för ett årsedan. 

Och nu för tiden ser jag ut så här.

Dag 1 – Presentera mig själv.
Dag 2 – Min första kärlek.
Dag 3 – Mina föräldrar.
Dag 4 –  Det här åt jag idag.
Dag 5 – Vad är kärlek.
Dag 6 – Min dag.
Dag 7 – Min bästa vän.
Dag 8 – Ett ögonblick.
Dag 9 – Min tro.
Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.
Dag 11 – Mina syskon.
Dag 12 – I min handväska.
Dag 13 – Den här veckan.
Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.
Dag 15 – Mina drömmar.
Dag 16 – Min första kyss.
Dag 17 – Mitt favoritminne.
Dag 18 – Min favoritfödelsedag.
Dag 19 – Detta ångrar jag.
Dag 20 – Den här månaden.
Dag 21 – Ett annat ögonblick.
Dag 22 – Det här upprör mig.
Dag 23 – Det här får mig att må bättre.
Dag 24 – Det här får mig att gråta.
Dag 25 – En första. 
Dag 26 – Mina rädslor.
Dag 27 – Min favoritplats. 
Dag 28 – Det här saknar jag.
Dag 29 – Mina ambitioner.
Dag 30 – Ett sista ögonblick.